evelivet

Denna vecka skulle jag egentligen haft semester.
Jag och SMHI kom dock fram till att det var bättre att vänta lite.
I alla fall till nästa vecka.
Jag är för övrigt väldigt beroende av att SMHI-surfa.
Uppdaterar sidan minst en gång i kvarten.
Och hoppas alltid på ett mirakel.
Detta lyser dock med sin frånvaro.
På fredag drar jag norrut på Sveriges bästkust.
Hoppar på båten med päronen och sis någonstans kring Fjällbacka.
Ska också passa på att träffa M som är i Grebbestad över sommaren.
Det är tydligen någon form av festival där uppe.
Utsikterna för en bra start på semestern är alltså mycket goda.
Tillskillnad från "solchanserna" så att säga.
Min meterologterminologi är på topp.
Fortsätter sommaren att smita undan på det här sättet får jag nog ta ett snack med gud.
Någon måste ju gjort något irriterande to piss him off så att säga...
Återkommer så snart jag sitter inne med mer information.
Ciao!

Skulle hämta min bil på parkeringen igår.
Gick på vägen dit förbi ett annat fordon.
Närmare bestämt en röd golf.
 I förarsätet satt en kvinna.
Och sov.
I famnen höll hon ett kålhuvud.
Ett visst antal berättigade frågor dök upp.
Varför var en av dessa.

Det är en hel del som jag vill blogga om men som jag inte riktigt kan skriva här.
Tyvärr!!
Massor som händer och det som händer är bra.
Så mycket kan jag avslöja.
Samtidigt är det också mycket krångel.
En del kakor som både äts och has kvar så att säga.
Jag har dock varit ärlig och rak och det är enligt mig det viktigaste.
För en gång skulle tycker jag dock att det är min tur att göra som jag vill.
Annars tar jag konstant hänsyn till vad alla andra tycker och vill.
Nu är det min tur helt enkelt.
Punkt slut.

Helgen var riktigt bra.
Sommarparty, grillning och sol vid havet - hur kul som helst.
Måndagsångesten var dock ganska så överhängande igår.
Jag har semester nästa vecka, så det finns lite ljus i tunneln.
Och jobbet är helt okej faktiskt.
Skall icke klaga!
Sedan är det ytterligare två veckors jobb kvar och sedan en veckas semester till.
Efter det närmar sig hösten med stormsteg.
Jag har absolut ingen aning om vad jag ska göra då.
Väntar fortfarande på att jag ska vakna upp mitt i natten och i sann Arkimedesanda utbrista:
- Heureka!
Dock är det väl föga troligt.
Suck.