Pest eller kolera - Göran vs Vakter?
Jag trodde aldrig att jag skulle säga det, men eventuellt har jag hittat en likhet mellan mig och Göran. Persson alltså. Ni vet han som var statsminster? Likheten ligger varken i kroppshydda eller att vi båda har en partner som heter Anitra, utan går att finna i svaret på frågor som "och vad tyckte du egentligen om den där situation XX":
Göran: det får ni faktiskt läsa om i min bok som kommer ut i höst...(helt seriöst svarade han banne mig det på varenda jäkla fråga!) Vilken är din favoriträtt? Läs om det i min bok som kommer ut om ett halvår! I vilket fall verkar jag ha börjat referea till min blogg på samma sätt...Typ, "jaha, vad gjorde du i helgen då Eve?
Eve: Tja, som du kanske läste på min blogg så....
Sen kan det också bli tvärtom, att jag ska berätta något och halvvägs in i själva storyn så får man ett "ja, jag såg det på din blogg..."
Däremot kostar det ju inget att läsa min blogg, Görans bok kostar cash. Jag får heller inte 700 000 kr i bidrag från någon riksbanksfond för mitt bloggande. Synd, det hade varit gsn. Så kontentan av denna diskussion blir helt enkelt; köpt inte grisgörans bok, läs min blogg istället. Punkt.
Igår var vi ju på Rumpanbar och käkade. Höll dock på att missa hela matgrejen. Klockan kvart i tio gick vi hemmifrån och så säger M, "undra om vi inte måste skynda oss, de kanske inte serverar mat så länge?!". Hmm, tänkte jag och ringde till stället. Japp, klockan tio stänger köket minnsann. Que?! Lite panik fick vi då och ringde minitaxi (som för övrigt kostar halva priser mot alla andra snikna taxibolag) och 21.56 stannade vi utanför restaurangen. Och mat fick vi tack och lov! Vi blev serverade av kanske den mest onaturliga servitris västsverige skådat, men trevlig var hon. Sen skulle vi då gå till Nivå, ett gäng på sex personer. Två killar och fyra tjejer. Glada i hågen och mycket nyktra traskar vi fram till ingången, och vad tror ni händer? Den själgoda vakten säger att alla i sällskapet inte har åldern inne och att vi helt sonika inte kommer in. Vi har en åldergräns på 25 här...blablabla....okej, varför har jag då varit här tusen gånger innan? Och detta var inte en vakt med medlidande (sådan finns för övrigt antagligen inte) utan den där sorten som använder sitt yrke som penisförlängare. Så vi fick helt sonika traska hem. Dock var jag tvungen att ha en låååång diskussion med deras vaktchef innan jag gav mig. Bara för att störa dem så mycket som möjligt med mina fantastiska argument. Han var om möjligt ännu mer idiotisk än sina undersåtar. Men det positiva i hela historien är ju att vi kom i säng någorlunda i tid jag och M, så nu kan jag sätta igång och slåss här i mitt vardagsrum. Hoppas ni har en härlig torsdag, snart är det helg! Kramkram
Göran: det får ni faktiskt läsa om i min bok som kommer ut i höst...(helt seriöst svarade han banne mig det på varenda jäkla fråga!) Vilken är din favoriträtt? Läs om det i min bok som kommer ut om ett halvår! I vilket fall verkar jag ha börjat referea till min blogg på samma sätt...Typ, "jaha, vad gjorde du i helgen då Eve?
Eve: Tja, som du kanske läste på min blogg så....
Sen kan det också bli tvärtom, att jag ska berätta något och halvvägs in i själva storyn så får man ett "ja, jag såg det på din blogg..."
Däremot kostar det ju inget att läsa min blogg, Görans bok kostar cash. Jag får heller inte 700 000 kr i bidrag från någon riksbanksfond för mitt bloggande. Synd, det hade varit gsn. Så kontentan av denna diskussion blir helt enkelt; köpt inte grisgörans bok, läs min blogg istället. Punkt.
Jag har modifierat omslaget lite...
Igår var vi ju på Rumpanbar och käkade. Höll dock på att missa hela matgrejen. Klockan kvart i tio gick vi hemmifrån och så säger M, "undra om vi inte måste skynda oss, de kanske inte serverar mat så länge?!". Hmm, tänkte jag och ringde till stället. Japp, klockan tio stänger köket minnsann. Que?! Lite panik fick vi då och ringde minitaxi (som för övrigt kostar halva priser mot alla andra snikna taxibolag) och 21.56 stannade vi utanför restaurangen. Och mat fick vi tack och lov! Vi blev serverade av kanske den mest onaturliga servitris västsverige skådat, men trevlig var hon. Sen skulle vi då gå till Nivå, ett gäng på sex personer. Två killar och fyra tjejer. Glada i hågen och mycket nyktra traskar vi fram till ingången, och vad tror ni händer? Den själgoda vakten säger att alla i sällskapet inte har åldern inne och att vi helt sonika inte kommer in. Vi har en åldergräns på 25 här...blablabla....okej, varför har jag då varit här tusen gånger innan? Och detta var inte en vakt med medlidande (sådan finns för övrigt antagligen inte) utan den där sorten som använder sitt yrke som penisförlängare. Så vi fick helt sonika traska hem. Dock var jag tvungen att ha en låååång diskussion med deras vaktchef innan jag gav mig. Bara för att störa dem så mycket som möjligt med mina fantastiska argument. Han var om möjligt ännu mer idiotisk än sina undersåtar. Men det positiva i hela historien är ju att vi kom i säng någorlunda i tid jag och M, så nu kan jag sätta igång och slåss här i mitt vardagsrum. Hoppas ni har en härlig torsdag, snart är det helg! Kramkram
Kommentarer
Trackback