På plats.

Så var man då på plats auf die fjället.
Anlände för cirka 45 min sedan, och undrar - vad skall jag göra nu?
För mig är sämsta anledingen med att åka bort så här att det finns så jävla mycket tid att tänka.
Tänka.
Och tänka.
Något som jag överkonsumerar även i vanliga fall.
Det blir så tydligt på något sätt, hur man egentligen mår.
Inte för att Uno på något sätt är min idol, men han har ändå nailed it här:

Vad du än gör och vad du än tänker på
var du än finns, berätta hur du mår
det finns alltid någon tro det eller ej
som bara vill lyssna, bara vill finnas för dig


Är det så? Var hittar man en sån?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback