evelivet

Någonstans har det uppenbarligen gått fel.
Alltsedan jag kom hem från min resa i början av november har jag varit på ett mer eller mindre dåligt humör.
I princip allt har kännts tråkigt, segt och överskattat.
Att gå upp på morgonen är en jävla extremsport och det mesta är riktigt tungt helt enkelt.
Idag är det måndag och denna starka känsla av meningslöshet är än mer utbredd än vanligt.
Det finns ju för fan ingen poäng med någonting?!
Jag vill inte ha ett heltidsjobb, ingen lägenhet, inget förhållande - INGENTING som binder upp mig helt enkelt.
En rycksäck, msJulia och en biljett till varmt, soligt land hade räckt.
Frågan är ju vad som hindrar mig.
Ja, just det ja... heltidsjobb, lägenhet och förhållande...
Antagligen är det inte ens det som är problemet, utan något annat odefinierbart.
Men ändå, frustration på hög nivå liksom.