Schtekedoter

Jag vet att jag gärna refererar till mina vänner schtekarna/bratsen/stockholmarna/öfverklassen, ja kärt barn har många namn, men ni måste förstå att det är så mycket av denna varan här just nu. Det känns som man är med i en Hey Baberiba sketch, eller ett avsnitt av kustbevakarna. Jag vill med detta inlägg delge er några av dessa schtekedoter, som jag väljer att kalla dem. Jag vill också att ni läser följande text med den berömda dialekten. Ni vet alla vilken jag syftar på.

1. Evelina sitter och surfar. In kommer kille på typ tjugo jordsnurr. Tänk gröna byxor. Tänk rosa piké. Tänk seglarjacka. Han ser ganska så sleten ut om man säger så.
"Asså seriöst, jag måste verkligen ha juice. Har ni juice? Å, guuud vad bra. Hörru, då vill ja ha två juice. Jag måste verkligen ha juice. Är så sjuuukt sugen på juice just nu. Kan man kanske få påtår på juicen? Asså, jävlar vad schysst. Tack! Då ska jag bara hämta min plånbok. Jag tar två juice då, och påtår. Måste verklige ha juice! Jag kommer strax med cash."
Jag överdriver inte nu. Jag lovar. Jag och kassörskan utbytte förbryllade blickar när han gått för att hämta sin plånbok. Hur mycket juice kan man vilja ha likosm?

2. Evelina sitter i bastun. Tjejen bredvid börjar diskutera alkoholvanor.
"Ja, asså nu i Frankrike så blev det ju ganska så mycket dricka. Asså typ cola på morgonen, och sen sippa vi typ rosé på uteserveringar hela dagarna. Nej, vi var ju inte i stan hela tiden. På eftermiddagen låg vi ju på Nikki typ, och schtekte liksom. 
Rosé? Nikki? Schtekte?

3. Evelina skall äta lunch i Smögen. In på restaurangen kommer sex killar i tjugoårsåldern. 
"...och så tar vi en dompa också, eller vad säger ni killar"... 
Kommentarer överflödiga.

4. Evelina sitter och dricker kaffe på smögenbryggan. Evelina ser en tyyyypisk brat i fören på en båt. Ni vet; seglarloafers, röda Ralph Lauren shorts, ljusblå skjorta med upvikta ärmar, Henry Llyod jacka och blont hår i backslick frisyr. Då plötsligt går musiken igång,
Basshunter I can walk on water I can fly. Killen plockar upp höger arm och börjar veva. Skratta eller gråta? Skämt eller allvar? Parodi eller verklighet? Ingen vet längre.  

Här känner jag att det får räcka. Poängen är att det faktiskt finns lite allvar i detta inlägg. Vad är det som händer? Vad hände med pripps blå reklamen? Där mina vänner, har ni min bild av svensk sommaridyll i skärgården

Mvh, The Old Kärring  
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback